Bandagerad men infektionsfri...

Nu är det knappt två veckor sedan jag lättade på vikten några gram genom att skära av en bit av pekfingret. Jag har fortfarande fingret i ett stort och otympligt bandage men tack och lov så verkar det läka fint. Nu har sjukvården lämnat över ansvaret för omplåstring på undertecknad och det skulle jag vilja påstå att jag är måttligt road över. Igår kväll när jag satt och gjorde rent och plåstrade om blev jag först illamående och sedan så svimfärdig att jag fick avbryta och lägga mig på köksgolvet tills det slutade att snurra.

Vad gäller min kompis lillasyster som jag skrev om i ett tidigare inlägg så har hon ännu inte fått någon diagnos. Däremot har hon nu i veckan lämnat prov för att utesluta eller bekräfta addisons sjukdom. Hennes mamma lyckades genom ett brev till en läkare på vårdcentralen till slut ta sig runt den byråkrati och all stolthet som tyvärr finns inom sjukvården.

Provsvaret har ännu inte kommit och jag vet inte om man ska hoppas på ett negativt eller positivt svar. Givetvis önskar jag inte henne addisons sjukdom men samtidigt vet jag hur skönt det är att få veta vad som är fel när man mår så dåligt. Att slippa känna att man blir misstrodd och förklarad lat och arbetsovillig av sin omgivning. Jag återkommer om hur det går för henne när jag hör något mer.

Nu ska jag gå och lägga mig för att orka med arbetsbelastningen som julstressade kunder innebär på jobbet. Själv är jag nästan klar med julklapparna i alla fall.

Ha det gott kära bloggläsare!

Smart Lelle, riktigt smart...

Jaha, nu var det så där riktigt längesedan jag bloggade igen. Det har börjat torna upp sig inför jul på jobbet och jag känner stressen ligga på, men annars är det bra. Eller ja, nästan. I fredags fick jag den brilljanta idén att skära av mig fingertoppen på vänster pekfinger. Helt och hållet slarv när jag skulle skära isär några bilder som kommit ur printen. Gissa om jag blev förvånad när en bit av fingret ramlade ner på skärbordet, det tog ärligt talat ett tag innan jag förstod vad jag gjort, och sedan började det blöda...

Nu har jag fingret bandagerat och ska in på vårdcentralen imorgon så att sköterskan som lappade ihop mig kan kontrollera att det inte blivit någon infektion. Längre än så här blir inte dagens inlägg då det är något besvärligt att skriva utan hjälp av ett pekfinger.

Jag återkommer...

Ha det så bra!

Jag lever, det är lugnt...

Hej! Sitter på jobbet nu men ville bara tala om att jag lever och har hälsan. Det är mycket med flytten ännu. Jag ber om ursäkt för mitt urusla engagemang i bloggen. Nu lovar jag dock att jag ska blogga minst ett inlägg till kvällen.

Åter till jobbet...

Ha en trevlig dag!

Blodsocker och kortisol...

Fick i veckan lära mig en ny sak om hur kortisolnivåerna kan påverkas av blodsockret. Det var i en lokaltidning här uppe i Dalarna där en dietist och sjuksköterska vid Falu lasarett förklarade vikten av att hålla jämna blodsockernivåer (alltså för fullt friska människor). Hon beskrev hur det är vanligt att man när man känner att man börjar bli hungrig och kanske lite smått darrig och trött stoppar i sig en chokladkaka eller liknande som i sin tur höjer blodsockret rejält ett tag för att sedan snabbt försvinna ur kroppen. Hennes poäng var att man under dagen bör försöka hålla en jämn blodsockernivå genom att äta mellanmål mellan måltiderna och så vidare.

Det som jag fann som mycket intressant och det hade jag heller ingen aning om var att när man blir lite låg i blodsockret (inte fått i sig någon energi på längre tid) så producerar kroppen mer kortisol. Sköterskan menade att det inte var bra eftersom kortisol är ett stresshormon (och att gemene man blir mer stresskänslig vid lite lägre blodsockernivåer). Men för oss med Addisons sjukdom borde det innebära att om vi är låga i blodsockret behöver kroppen mer av kortisonet vi ersätter vår förlorade kortisolproduktion med och att vi då riskerar att bli låga på kortison istället.

Det sista är bara funderingar, men jag tycker att det låter rimligt. Hur som helst är det första gången jag hör talas om någon koppling mellan blodsocker och kortisol. Min käre far som är diabetiker hade inte heller hört talas om något samband tidigare men misstänker nu att han har hittat kopplingen mellan svullnaden i kroppen och lågt blodsocker. Han har nämligen upplevt att när han blir låg i blodsockret sväller han samtidigt i kroppen (säkert fötter och händer som han har problem med sedan tidigare).

Ha det gott så länge!

Två vitrinskåp och fyra timmar senare...

Som rubriken kanske antyder så är det fortfarande mycket kvar innan vi är helt installerade här i nya lägenheten. Igår ägnade jag min lediga dag åt att skruva vitrinskåp från IKEA i fyra och en halv timme(!). Annars har jag jobbat mest sedan förra inlägget.

Självklart gjorde jag en supertabbe när jag skrev att det går SÅ bra med Hydrocortone. Visst fungerar det men sedan i lördags har jag mått lite underligt och funderar på om jag kanske helt plötsligt ligger lite lågt. Kanske är det den här förkylningen som inte vill släppa helt eller så kanske det har med salt- och vätskebalansen att göra? Jag håller ju som jag skrev för ett tag sedan på och försöker gå ner lite i vikt - tre kilo senaste veckan, så det fungerar. Men jag äter inte Florinef utan har skött saltbalansen själv. Problemet när man försöker äta nyttigt är det att det är väldigt lite nyttig mat som är salt (hur gott är det att salta ett äpple?). Jag saknar mina popcorn en del...

Men skvallra nu inte för min läkare, han hotar med Florinef utan att behöva få vatten på sin kvarn (sist jag provade svällde jag upp så jag inte kunde ha min normala skostorlek ens en gång). Jag får försöka att salta maten lite mer än vanligt bara.

Nu ska jag och P gå och lägga oss och lyssna på någon avslappningsskiva han har fått genom det hälsoprojekt han deltar i på sin arbetsplats. Den ska verka avstressande men av någon anledning känns det som det inte riktigt kommer fungera på mig... Förhoppningsvis så somnar jag i alla fall.

Godnatt på Er!

Så var det fredag...

Japp, då var det fredag kväll, slut på en arbetsvecka för de flesta. Men vad sjutton det är ju två dagar kvar av den här veckan - självklart ska jag jobba de också. Söndag kväll 22.00 blir det nio dagar i streck och sedan en (vad jag i alla fall anser) välförtjänt ledighet på hela 36 timmar (ett och ett halvt dygn med andra ord).

Sedan i måndags har jag tagit tag i mina matvanor också, och faktiskt så verkar det ge resultat. Förutom att det försvunnit något kilo så har jag även blivit piggare i huvudet - mer alert. Jag hoppas att det går lika bra imorgon på jobbet när jag ska fylla på lösviktsgodiset innan jag öppnar butiken. Hmm...



Jag måste återigen påpeka att bytet från Hydrocortison Nycomed till Hydrocortone verkar varit precis rätt för mig. Jag ligger mycket jämnare över dagen och har förutom under förkylningen inte ens tänkt på att jag är kortisonberoende. Jag upplever bytet som mycket positivt. Det enda negativa jag kan komma på för tillfället är att tabletterna löser upp sig väldigt fort i vätska och lämnar en avskyvärd smak i munnen om man inte är tillräckligt snabb att svälja.

Trevlig fredagkväll!

Nu äntligen!

Hallå alla Ni kära bloggläsare!

Nu har vi lyckats packa oss en trappa upp, det var något besvärligare än vad jag hade väntat mig. Det är mycket saker man samlar på sig. Hur som helst så har jag nät igen och sitter nu bekvämt placerad i min kontorsstol framför min kära burk. Ögonen går i och för sig i kors då nattens sömn bestod av fyra mycket korta timmar och efterföljdes av en lång arbetsdag.

Ännu är inte lägenheten färdigmöblerad men åtminstone är den tack vare P:s pappa omtapetserad. Bilder kommer så småningom, när jag hittar på någon kamera, det vill säga... Förkylningen sitter fortfarande i men har nu övergått till en mer "normal" sådan. Hydrocortone verkar definitvit vara ett bättre kortisonpreparat för min del, jag ligger mycket jämnare över dagen nu känns det som.

Ikväll har jag ägnat över en timme åt att läsa all mail jag samlat på mig den senaste (ofrivilligt) Internet-fria veckan. Någon av de närmaste dagarna planerar jag att skriva ihop en ny och lite fräschare krönika till addison.se och läsa in mig på alla bloggar som jag varit avskärmad från. Jag kan efter lite snabbsurfning under kvällen dock konstatera att varken bloggsverige eller någon annan del av den web-baserade världen har stannat utan min närvaro. Vilket kanske är en nyttig erfarenhet.

Idag började jag även min strävan att minska min vikt med åtminstone tio kilo de kommande en till två månaderna (troligtvis två). Och ja, jag vet att jag sagt det tidigare men nu får det baske mig vara nog med allt ätande bara för att man är sugen. Nu äter jag för att leva, inte för att jag inte har något bättre för mig.

Nu ska jag krypa till kojs och försöka vila ut innan det är dags att börja en ny dag igen!

Ha en god natts sömn och en bra morgondag så syns vi här imorgon kväll igen!

Flyttning pågår

Hej på Er kära bloggläsare! Det var länge sedan sist och jag ber om ursäkt. Förkylningen sitter fortfarande i och nu är vi också mitt uppe i flytten.

Det här sena inlägget postar jag från mobilen då datorer och uppkoppling är nedpackade. Jag återkommer så fort det blir någon ordning på teknikfronten uppe i vår nya lägenhet.

Ha det så bra så länge!

Helförkylt

Höst var det ja... Vad förknippas hösten med om inte förkylningar? I fredags eftermiddag började jag känna mig krasslig på jobbet och åkte hem en timme tidigare. Har varit heldäckad hela helgen. De två senaste dagarna har jag ökat från 20 mg Hydrocortone/dygn till 35 mg/dygn.

Ja, jag mår inte bättre ,snarare tvärtom, men jag antar att det hade blivit sjukhusvistelse om jag inte ökat doseringen. P är också förkyld, det var nog han som smittade mig. Jag funderar över något sätt att hämnas på honom för de virus han släpat med hem till lägenheten...

Hemma från jobbet i morgon med...

Host på Er!

Koncentrationssvårigheter

Min käre far påpekade något för mig idag som jag inte tänkt på tidigare. Jag har fått svårare att göra flera saker samtidigt. Om jag pratar i telefon och någon annan talar bredvid mig får jag genast svårigheter att hålla tråden i mitt samtal och mina tankar. Jag har inte vad jag vet haft det här problemet tidigare.

Vad detta kan bero på vet jag dock inte. Kanske är det bara ett resultat av att mitt liv är stressfyllt just nu och att jag lider extrem tidsbrist för jämnan. Jag har inga problem med att göra fysiska saker samtidigt som en typisk bilfärd till jobbet går alldeles utmärkt - köra bil, sminka mig, byta skiva i stereon, äta frukost, dricka kaffe och svära åt väglusarna framför (jag vet att jag bara borde köra bil men som sagt - tidsbrist).

Jag får väl se om det blir bättre om min vardag lugnar ner sig så småningom. Nu ska jag se klart på Scrubs och sedan blir det att dra ner rullgardinen för min del. P sover redan, det var någon som talade om för honom idag att vi får för lite sömn så han ska sova åtta timmar inatt. För mig var det inte direkt någon nyhet att vi sover för lite, men åtta timmars sömn är LYX för tillfället.

Söta drömmar på Er bloggläsare och ha en bra morgondag!

Peppar, peppar ta i trä...

Jag har nu ätit Hydrocortone i tre dagar och (än så länge) går det bra. Faktum är att jag har ätit 10mg+5mg+5mg varje dag och mår underligt nog bättre och känner mig piggare än när jag åt 10mg+10mg+5mg Hydrocortison Nycomed.

Skönt om det fungerar...

Godnatt på Er!

Nattpanik och kortisonbyte

Hemma, 00.29 - natten mot tisdag 11 september

I natt fick jag panik. Jag kunde bara inte somna, jag visste att jag var tvungen att sova för att hinna allt jag måste göra i dag. Det blev en totallåsning. Kom på mig själv med att ligga och nästan hyperventilera av återhållen stress. Jag fick lov att kliva upp när klockan var tjugo över tre och gå ett par varv runt lägenheten för att lugna ner mig.

I dag har jag förresten bytt till Hydrocortone igen och hoppas det ska fungera bättre den här gången. Hitills har det gått bra. Men som min läkare sa så hade min senaste lasarettsvistelse inget att göra med mitt försök att byta kortison.

Nu ska jag fixa de sista sakerna på "måste-göras-listan".

Ha en trevlig kväll!

Ledig morgondag...

Hemma 15.45 - söndag 9 september

...eller ledig och ledig förresten. Jag ska i alla fall inte till något av mina arbeten. Imorgon blir jag hemma här i lägenheten och ska försöka hinna klart med allt som blivit skjutet på framtiden då jag arbetat mer eller mindre som en galning den här veckan.

Inatt har jag sovit ut. Jag minns inte när jag vaknade så utvilad som jag gjorde i morse (eller, nja, klockan var nog strax innan ett om jag ska vara ärlig...). Cirka tio timmars sömn, det är vad jag skrapade ihop på tre nätter veckan som gick.

Att vakna utsövd är inte riktigt bara positivt, nu börjar nämligen hjärnan fungera som den ska och jag kom på redan innan frukost att jag (och chefen) lovat mer till en kund än vad som kanske är möjligt att hålla vad gäller leveransdag till veckan. Nåja, jag kan inte trolla med knäna men jag lovar att jag ska göra mitt bästa.

Jag måste nog krypa till korset och erkänna att jag är en workoholic, insåg det när jag vaknade i morse och hade drömt mardrömmar om nästa bröllopsalbum i orderhögen. Ja, jag har i alla fall ett jobb som jag trivs med, det är kul att åka till arbetet. Det finns många som inte är lika lyckligt lottade som jag, att få arbeta med det man vill.

På tal om arbete ska jag göra mig i ordning och pysa ner till videobutiken för sista arbetskiftet den här veckan.

Trevlig söndagkväll på Er!

För trött för att blogga...

Hemma, 00.46 - natten mot torsdag 6 augusti

Kom hem från jobbet för några timmar sedan. Har vansinnigt ont i kroppen, värker i nacke och skuldror (brukar betyda att jag ligger lite lågt i kortison). Gävle och IKEA var hur som helst mycket trevligt. En mysig helg för oss själva, jag tror vi behövde det...

Idag när jag åkte från jobbet hade knegat ihop 27,5 timmars arbetstid redan den här veckan. Kommer nog på söndag kväll när jag går av mitt skift klockan 22.00 ha skrapat ihop över 50 timmar. Jag behöver pengarna och man vet aldrig när jobben sinar och snart går högkostnadsskyddet ut på Apoteket så nästa gång jag ska hämta ut medicinerna lär jag ta fram plånboken.

Nu är jag dock så trött att jag måste gå och lägga mig, jag ser både dubbelt och trippelt.

Godnatt på Er alla bloggläsare!

On the road

Nu är vi på mot Gävle och IKEA. Det ska bli skönt att komma ifrån ett tag. Det är fyra veckor till jag har ledig helg och då flyttar vi till nya lägenheten.

Shopping nästa!
Trevlig helg på Er!

Ingen vidare kväll...

Hemma 20.17, fredag 31 augusti

Är inget vidare pigg, ligger nog lite lågt igen men har tagit lite extra kortison nu på kvällen. Har varit och hämtat ut penicillin också, nu ska jag banne mig bli frisk! P är och spelar fotbollsmatch i mina hemtrakter, är nog på väg hemöver snart.

De mindre goda beskeden har haglat hela kvällen, blir lite småtrött på den här dagen. Trött på att bli besviken, har ingen störr lust att fördjupa mig i dem här heller. En av sakerna jag bara har att acceptera är att jag tack vare den här j-la urinvägsinfektionen missar en av mina favoritartister som spelar på en club här i Borlänge ikväll - Miss Li.

Har ni inte hört Miss Li så kan ni lyssna på några av hennes låtar på den här myspace-länken.

image15
Miss Li på Peace & Love-festivalen 29 juni

Trevlig kväll på Er!

Ett år senare...

Borlänge 17.40, fredag 31 augusti

Imorgon är det den 1 september. Imorgon är det ett år sedan min käre far ringde efer ambulansen och jag hamnade på intensiven. På tisdag är det ett år sedan jag fick mitt första kortison och på torsdag är årsdagen för min diagnos.

Året som gått har inte varit likt något annat i mitt liv. En enorm livsglädje, några svackor, en vår med insomnia men allt som allt har det varit det bästa året i mitt liv.

Den som vill läsa mer om hur jag fick min diagnos kan göra det här.

Ha det bra!


Varning! Negativt inlägg...

Hemma 14.52, fredag 31 augusti

Blääää! Jag är hemma och är sjuk. Fy fasiken vad less jag blir. Var hemma med ont i halsen i tisdags, jobbade två dagar och nu är jag hemma med urinvägsinfektion och ont i halsen. Varför får det aldrig vara bra någon gång?

Jag får panik här, det finns massor att göra på jobbet men kroppen sätter stopp... Bara sitter i soffan och degar och känner mig värdelös. Skräp...

Mästerkocken stressreducerar

Hemma 23.30, torsdag 30 augusti

Jag behöver ha kontroll, när något går mig ur händerna blir jag stressad. Stress = uruselt humör och irritation.

Nu är det så att mitt liv är ganska svårt att organisera och fyllt av stressfaktorer. Jag har två arbeten, båda dessa är timmar efter behov, det betyder att jag aldrig har någon säker inkomst. Blir jag sjuk och behöver stanna hemma får jag ingen ersättning, på ett sätt finns det ju en logik i detta - varför ska man ha betalt när man inte jobbar? Likväl är det ett stressmoment. Jag jobbar sex dagar i veckan (ledig måndagar), på helgerna arbetar jag enbart kvällar. Det innebär att jag nästan aldrig är ledig när P är det.

Ofta kommer jag hem ganska sent på kvällarna och har då absolut ingen lust att ställa mig vid spisen och laga mat. Inte sällan händer det att det blir middag från någon av snabbmatsrestaurangerna som ligger farligt nära lägenheten.

I måndags när jag var ledig tog jag mig därför i kragen och lagade mat för hela veckan. Det har fungerat bra och jag har sluppit känna middagsångesten som brukar komma smygande redan vid lunch.

Veckans meny:
Måndag - Tacos
Tisdag - Köttfärssås & pasta
Ondsag - Ugnsgratinerad falukorv & potatismos
Ikväll (torsdag) - Fuskade vi faktiskt och käkade hamburgare
Imorgn (fredag) - Pastasås med bacon och vitlök & pasta, men faktiskt så är det en överhängande risk att det blir rester istället.

Livet blir lite lättare om man försöker förbereda saker och ting i så lång utsträckning som möjligt...

Bye Bye!


Åter på jobbet...

Hemma i Borlänge vid min dator 23.53 - onsdag 29 augusti

Idag var jag åter på jobbet, lite småstressigt men det fungerade helt okej. Det är fruktansvärt irriterande att inte kunna vara 100% när det finns arbete i mängder som kräver minst 150%. Jag måste lära mig mina begränsningar så enkelt är det. Eller ja, enkelt och enkelt, jag är en sådan där hopplös perfektionist när det kommer till vissa saker, sådant som ska andra tillhanda. Jag blir nästan aldrig nöjd.

Att aldrig bli nöjd är ett gissel, det bygger upp en stress som i själva verket är möjlig att undvika. Jag blir ofta kvar på jobbet för att jag vill "göra klart" och avsluta det jag påbörjat. Det är både och, blir jag klar kan jag när jag väl går hem lägga det bakom mig, men har jag något liggande tar jag med mig funderingar - över saker jag ändå inte kan göra något åt förrän nästa arbetsdag - hem.

Hösten är i antågande, det märks på morgonluften. Nu ska jag snart krypa till kojs, jag ska bara förbereda inför helgens IKEA-shopping genom att kika lite på deras websida.

Godnatt på Er!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0