Alla hjärtans dag?

Alla hjärtans dag? Nja, inte för alla kanske... Jag och P träffades ungefär 35 minuter under gårdagen. Han började jobba klockan 8 på tidningen. Jag började på redigeringen på samma tidningen klockan 15. P kom förbi och sa hejdå innan han åkte hem vid 17. Jag jobbade vidare, packade ihop och åkte hem vid strax efter 23. Så vid 23.30 igår kom jag hem, utsvulten och uppe i varv. Jag slängde i mig en microtallrik och sedan var Alla hjärtans dag över för i år.

Missförstå mig rätt, för jag klagar inte - det gör jag absolut inte! Till att börja med är det inte alla som har ett arbete att gå till (jag har tre). Sedan är det inte heller alla förunnat att ha någon att fira Alla hjärtans dag med... Kanske borde man under dagar som den igår, istället för att klaga, tänka på dem som säkert känner sig extra eländiga och ensamma. Framför allt tror jag det är viktigt att vara tacksam för det man har.

Personligen försöker jag vara tacksam för det som man så lätt tar för givet här i livet. Men det kan vara svårt, jag minns all den tacksamhet jag upplevde när jag kom ut från sjukhuset efter att nästan dött på IVA. Det jag idag tycker är svårt att handskas med är att jag får svårare och svårare att hitta tillbaka till glädjen och känslan över det lilla i livet.

Ofta kommer jag på mig själv med att klaga över saker jag inte kan påverka eller sådant som inte förtjänar energin av ett klagaomål. Jag antar att det handlar om att försöka arbeta med sig själv...

Nu ska jag göra mig klar för ännu en dag på redigeringen, det är något som är riktigt roligt och som jag definitivt inte kommer klaga på!

Ha en bra dag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0