Stickfriska sköterskor och nålfobi...
Hemma i Borlänge vid min dator 01.29 - natten mot onsdag 18 juli
Äntligen är helgen över! Jag har som jag tidigare skrivit en tid hos min läkare på endokrinmottagningen i Falun nästa torsdag. Så i fredags skulle jag utsätta mig själv för bland det värsta som finns - provtagning. Nålfobi till max. Det går an att ta till exempel vaccinationssprutor då de sticker direkt i armen. Det som jag tycker är så hemskt däremot är när de ska in i blodkärlen och härja.
I fredags var jag ganska mentalt instabil redan när jag kom till vårdcentralen. När sköterskan sedan upptäckte att ett av proven var ett fasteprov utan att jag fått instruktioner om det blev jag minst sagt less. Nästa sak de upptäcker är att samma prov ska frysas inom fyra timmar och skickas till akademiska i Uppsala - något som de inte har möjlighet att göra på Leksands vårdcentral. Vid det laget var jag lagom munter och uppstressad. Jag och den jättesnälla sköterskan kom överrens om att hon skulle ta de övriga proverna i alla fall.
Hur som helst så missade hon på första och då var det kört. Hon försökte några gånger till men kärlen krampade. Hon tyckte nog att det var besvärligt då det gick så bra förra gången. Jag var i upplösningstillstånd och vi bokade om tiden till nu på fredag. Problemet som uppstod i och med det var att proverna inte skulle hinna bli klara till min läkartid nästa torsdag.
I går morse ringde jag till endokrinmottagningen för att boka om min tid men det var tydligen lättare sagt än gjort. Det visade sig att det inte gick att boka tider efter september och min läkar hade inte en enda tid innan oktober (vad händer om jag blir sjuk när jag ska dit då?). Efter många om och men med sköterskan skickade hon upp mig ur sängen och direkt till Kemlab här i Borlänge. Stackars P fick ställa in en tennismatch och köra mig då hans bil är på verkstaden och jag lovat honom att han kunde ta min. Dessutom fick han beskåda en hysterisk gråtattack innan vi åkte.
Väl på Kemlab grät jag hejdlöst till sköterskan var klar. Hon var inte så värst pedagogisk men hon ska ha stort tack för hon var mycket duktig på att sticka, trots att jag var nästan paralyserad.
Så nu har alla proverna gått iväg, även det till akademiska. Jag hoppas det blir lugnt med provtagningar ett tag framöver...
Men jag måste faktiskt fråga hur man tänker när man skickar ut en provtagningsremiss där det står att man ska följa angivna instruktioner och så instruerar de INGENSTANS om att det är ett fasteprov eller att alla vårdcentraler inte klarar av att ta provet. Nu vet jag till nästa gång i alla fall.
Jobbar och sliter för fullt nu men ska försöka få någon timme fri så jag kan skriva ihop en krönika till addison.se så fort som möjligt. Nu ska jag kladda ner ett inlägg i min andra blogg.
Ha det så bra och godnatt på Er!
Äntligen är helgen över! Jag har som jag tidigare skrivit en tid hos min läkare på endokrinmottagningen i Falun nästa torsdag. Så i fredags skulle jag utsätta mig själv för bland det värsta som finns - provtagning. Nålfobi till max. Det går an att ta till exempel vaccinationssprutor då de sticker direkt i armen. Det som jag tycker är så hemskt däremot är när de ska in i blodkärlen och härja.
I fredags var jag ganska mentalt instabil redan när jag kom till vårdcentralen. När sköterskan sedan upptäckte att ett av proven var ett fasteprov utan att jag fått instruktioner om det blev jag minst sagt less. Nästa sak de upptäcker är att samma prov ska frysas inom fyra timmar och skickas till akademiska i Uppsala - något som de inte har möjlighet att göra på Leksands vårdcentral. Vid det laget var jag lagom munter och uppstressad. Jag och den jättesnälla sköterskan kom överrens om att hon skulle ta de övriga proverna i alla fall.
Hur som helst så missade hon på första och då var det kört. Hon försökte några gånger till men kärlen krampade. Hon tyckte nog att det var besvärligt då det gick så bra förra gången. Jag var i upplösningstillstånd och vi bokade om tiden till nu på fredag. Problemet som uppstod i och med det var att proverna inte skulle hinna bli klara till min läkartid nästa torsdag.
I går morse ringde jag till endokrinmottagningen för att boka om min tid men det var tydligen lättare sagt än gjort. Det visade sig att det inte gick att boka tider efter september och min läkar hade inte en enda tid innan oktober (vad händer om jag blir sjuk när jag ska dit då?). Efter många om och men med sköterskan skickade hon upp mig ur sängen och direkt till Kemlab här i Borlänge. Stackars P fick ställa in en tennismatch och köra mig då hans bil är på verkstaden och jag lovat honom att han kunde ta min. Dessutom fick han beskåda en hysterisk gråtattack innan vi åkte.
Väl på Kemlab grät jag hejdlöst till sköterskan var klar. Hon var inte så värst pedagogisk men hon ska ha stort tack för hon var mycket duktig på att sticka, trots att jag var nästan paralyserad.
Så nu har alla proverna gått iväg, även det till akademiska. Jag hoppas det blir lugnt med provtagningar ett tag framöver...
Men jag måste faktiskt fråga hur man tänker när man skickar ut en provtagningsremiss där det står att man ska följa angivna instruktioner och så instruerar de INGENSTANS om att det är ett fasteprov eller att alla vårdcentraler inte klarar av att ta provet. Nu vet jag till nästa gång i alla fall.
Jobbar och sliter för fullt nu men ska försöka få någon timme fri så jag kan skriva ihop en krönika till addison.se så fort som möjligt. Nu ska jag kladda ner ett inlägg i min andra blogg.
Ha det så bra och godnatt på Er!
Kommentarer
Trackback
