Gud är inte rättvis

Det var höst när Du först fick veta att det växte något inom
Du kämpade bra, Du hoppades och levde dagen som den kom
Hösten gick med behandlingar, mediciner och svackor då och då
När vintern borde kommit var världen inget annat än grå

Efter det nya årets entré föll så även denna vinters flingor med snö
Du genomgick en undersökning, fick besked, det var försent  - Du skulle dö
Så tog vintern och kölden sitt grepp om din själ
snart förstod alla att det inte skulle gå väl

Konstant behandling för den smärta Du genomled
In och ut ur morfinets skräckblandade dimmor Du gled
I början Du glimtade fram som den Du en gång var
Men till slut var där bara ett litet tomt skal kvar

Solen började bryta igenom det vita täcke som på marken låg
Våren var på väg, det noterade ingen, det var det ingen som såg
Som en fågelunge Du låg med blicken förlorad i dimman
Klockorna tickade och de slog - slog för den sista timman

Utanför värmde solen upp den hårda skaren till tö
Du släppte taget om livet, om dina älskade, för att dö
Far till himlen lilla vän
Så ses vi om en stund igen

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0